Frågor & Svar

Det är många frågor kring fiber och fibernät. Här nedan har vi samlat några frågor och svar.

Fråga: Varför fiber?
Svar: Idag används flera olika typer av uppkopplingar för att prata i telefon, använda Internet och se på TV (Kabel, satellit, antenn, …). Det fiberbaserade bredbandet har obegränsad kapacitet, eftersom den använder ljussignaler, vilket innebär att man samtidigt kan både ringa, surfa på nätet, titta på TV. Det kommer även att ge möjlighet till E-hemtjänster. Genom fiberbredbandet kan man ha tillgång till alla tjänster genom en leverantör. Tillgång till fiberbredband ökar värdet på fastigheten och området där man bor. Det ger ökade möjligheter att nå nya tjänster, som  det möjliggör för företag att finnas på landsbygden med säker uppkoppling och underlättar för dem som vill arbeta eller studera på distans.
Fiberbredband ger lägre avgifter på sikt jämfört med dagens utbud och driftskostnader. Det har också längre livslängd och är okänsligt för störningar; vädersäkert, ingen strålning och säkert mot intrång och avlyssning.

Se även här

Fråga: Vad finns det egentligen för andra alternativ?
Svar: Bredband kan fås via fiber, via trådlös/mobil-teknik eller via ADSL som använder
kopparnätet.
Mobilt bredband har lägre hastighet och är beroende av närheten till master/täckning och antal användare. Med många användare går hastigheten ner.
Adsl/vdsl är beroende av närheten till telefonstationen samt kvaliteten på telefonledningen. Telia har aviserat att dom skall ta bort all kopparnät på grund av dålig lönsamhet.

Fråga: Vem ansvarar för att jag får bredband/fiber?
Svar: Enligt regeringen är det de kommersiella krafterna som ska stå för utbyggnaden. Det finns statliga bidrag att söka för de områden där marknadsmässig utbyggnad inte bedöms komma till stånd. I praktiken krävs lokalt engagemang i form av fiberföreningar. Arvika kommun kommer att bygga ut ett stamnät med  avlämningspunkter, men förutsätter att det finns lokala fiberföreningar som bygger lokalt fibernät som ansluter alla intresserade fastigheter.

Fråga: Vad kostar det att ansluta sig?
Svar: Det är beroende av hur förutsättningarna ser ut, terräng och hur långt man måste gräva.
Den största besparingen gör de byar som organiserar sig klokt och har stor andel anslutningar. Uppgifter från byar som grävt bredband i olika kommuner (i dagsläge ca 700 föreningar i Sverige) har en engångskostnad på ungefär 20-30 000 kr per anslutning in till fastigheten. Se materialet från årsmötet April 2016 för exakt kostnad. Årsmöte 2016 presentation

Fråga: Kommer fiberanslutningen att öka fastighetsvärdet?
Svar: Ja. Tillgång till fiberbredband ökar värdet på fastigheten och området där man bor. Det ger ökade möjligheter att nå nya tjänster, det möjliggör för företag att finnas på landsbygden med säker uppkoppling och underlättar för dem som vill arbeta eller studera på distans. Mäklare brukar uppskatta att värdet höjs med minst lika mycket som investeringen.

Fråga: Varför inte satsa på mobila lösningar istället för att gräva ner fiber?
Svar: Mobilt bredband fungerar bra när man är på resande fot, men kapaciteten är för liten för att kunna överföra Internet, TV och de tjänster som blir allt vanligare i våra hem. För att komma upp i samma kapacitet som fiber behöver masterna sitta så tätt (1 km) att det blir mycket dyrt att bygga. Däremot kan en fiberutbyggnad förbättra det mobila bredbandet i trakten som en bieffekt om masterna ansluts till fibernätet.

Fråga: När försvinner det fasta telefonnätet?
Svar: Telia har redan påbörjat rivningen av kopparnätet i delar av landet. Inom 10 år
beräknas hela kopparnätet vara nedmonterat. I stället kommer telefon via det mobila telenätet att erbjudas. (Det enda kravet som Telia har på sig är att man kan nå 112).

Fråga: Vad är fiber?
Svar: En optisk fiber är gjord av glas som överför ljus på samma sätt som kopparledningar
överför elektricitet. Ljus i stället för elektriska signaler ger mycket stor kapacitet och
störningsfri överföring. Optisk fiber kan överföra väsentligt mycket mer data än andra bärare som till exempel kopparledning.

Fråga: Vad är en nod?
Svar: En kommunikationsnod (nod) är en sammankopplings- eller knutpunkt i ett bredbandsnät. I noden kopplas byanätet samman med omvärlden.

Fråga: Måste man gräva ner fibern?
Svar: Nej, det går att hänga i stolpar också, men det är inte säkert att det blir billigare eftersom man då måste betala för underhållet av stolplinjen.

Fråga: Kan man lägga fiber i vatten?
Svar: Ja, det finns olika sorters fiberkablar. En del är specialgjorda för att läggas i vattendrag.
Fördelen är att man slipper gräva, istället söker man tillstånd hos Länsstyrelsen för att
förlägga i vatten.

Fråga: Kan jag vänta och ansluta mig senare?
Svar: Tekniskt är det möjligt att göra kompletterande anslutningar, men det blir dyrare.
Fiberföreningen söker bidrag för ett visst antal anslutningar och gör ett gemensamt arbete med nätat under en begränsad period. Fiberföreningen väljer att fördela kostnaderna för anslutning av fastigheterna solidariskt och alla betalar samma anslutningsavgift. Den som ansluter sig i efterhand måste själv täcka sina kostnader.

Fråga: Vad är en tjänsteleverantör?
Svar: De aktörer som du som kund kontaktar när du önskar en Internettjänst. I följande länk hittar du tjänsteutbudet som AKNAB (Arvika Kommun Nät AB) tillhandahåller med respektive leverantörer https://www.valjtjanst.se/

Fråga: Spelar det någon roll att vårt grannområde inte ligger i samma fas som vi?
Svar: Nej, det viktiga är att vi har kommit överens om gränserna mellan olika socknar så att alla fastigheter hör någonstans.

Fråga: Vem bestämmer om nätet?
Svar: Fiberföreningen har en styrelse som fattar beslut. Stora frågor tas upp på en
föreningsstämma där alla medlemmar i föreningen kan vara delaktiga.

Fråga: Vad händer med nätet sedan?
Svar: Fiberföreningen beslutar hur nätet ska driftas och förvaltas. Bynätet kan också säljas till en operatör efter det att bidragen är avskrivna. Vanligtvis går flera närliggande fiberföreningar samman om en gemensam lösning för drift och underhåll.

Fråga: Vad är en kommunikationsoperatör?
Svar: Kommunikationsoperatör är ett företag/organisation som svarar för att ”tända upp” fibernätet. De ansvarar för installation, övervakning och driver den kommunikationsutrustning som behövs för att bredbandstjänster som Internet, TV, telefoni, videokonferenser, mm ska kunna förmedlas. Kommunikationsoperatören har avtal med olika tjänsteleverantörer.

Fråga: När ska anslutningsavgiften vara betald?
Svar: Fiberföreningen måste ha avgiften strax innan grävningen börjar för att kunna betala
entreprenörerna.

Fråga: Går det att ringa över fibern om det blir elavbrott?
Svar: Fibern i sig behöver ingen ström men mediaboxen som kommer att finnas inne i varje ansluten fastighet behöver strömförsörjas. Vill man ha tillgång till fibernätet när det är strömlöst måste man ordna en batterienhet.

Fråga: Vad gör kommunen?
Svar: Arvika kommun arbetar med att ta fram ett IT-infrastrukturprogram som är ett komplement till kommunens andra övergripande planer. Kommunstyrelsen har nyligen tagit beslut att bilda ett bolag för att driva fram ett stamnät inom kommunen.
Kommunen kommer förmodligen att stötta fiberföreningarna med information, samordning och underlag.

Fråga: Kan jag  vänta lite och se vad som händer?
Svar: Det är viktigt att  anmäla sig nu. För att projektet skall kunna genomföras
behövs så många fastigheter som möjligt som vill ansluta sig. Att avvakta för att se hur det hela utvecklas är inget som kommer att driva projektet framåt. Det kan i värsta fall leda till att projektet inte kan genomföras trots att det egentligen finns ett tillräckligt stort intresse.

Har du inte fått svar på din fråga?

Vänd dig gärna till några av kontakpersonerna i styrelsen eller FOS områden.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *